 |
tove-jansson.ru
,
|
| :: |
|
|
Arkady
: 11.10.2006
: 989
: -
|
|
| |
|
 |
SnusMumik
: 15.05.2008
: 246
|
 : Mon Aug 24, 2009 7:26 am : |
 |
|
Arkady
_________________
- , |
|
| |
|
|
Arkady
: 11.10.2006
: 989
: -
|
|
| |
|
|
v_kh
: 15.10.2009
: 172
:
|
| : Thu Dec 24, 2009 1:49 pm : |
|
|
http://www.finst.ee/2009/adolf_jossif_ja_soda.html
Adolf, Jossif ja sõda Tove sihikul
Tove Janssoni poliitilised karikatuurid ajakirjas Garm 1930.1940. aastail
15.12.2009-31.01.2010 Läänemaa Muuseumis
Arkady
, ? , , . - . , , -? |
|
| |
|
|
mike2
: 11.11.2006
: 492
:
|
| : Fri Dec 25, 2009 1:45 pm : |
|
|
|
|
| |
|
|
v_kh
: 15.10.2009
: 172
:
|
| : Fri Dec 25, 2009 4:00 pm : |
|
|
mike2
, ., . . |
|
| |
|
|
KarlikNos
: 21.10.2006
: 830
: Brooklyn
|
| : Sat Dec 26, 2009 3:30 am : |
|
|
ne ty pervyj udivlyaeshsya 
_________________
ubi nil vales ibi nil velis |
|
| |
|
|
Arkady
: 11.10.2006
: 989
: -
|
| : Sat Dec 26, 2009 4:48 am : |
|
|
v_kh
.
. . 
_________________
: , ! |
|
| |
|
|
mike2
: 11.11.2006
: 492
:
|
| : Mon Apr 05, 2010 7:56 pm : |
|
|
-. , . , .
1. ( : - + , ).
Vem ska trösta Mumin?
När Snusmumriken reser söderut på hösten lämnar han alltid efter sig ett ledset mumintroll. Men varför är Mumin så ledsen? Svaret finns kanske i Evelyn Waughs klassiker En förlorad värld.
"Har du gråtslat? frågade Vifslan.
Äsch, sa mumintrollet. Snusmumriken har gett sig av.
Så tråksligt, sa Tofslan medlidsamt. Kan det glädsla dig lite om du får pussla Tofslan på noslan?"
ur Trollkarlens hatt
I SOMRAS VAR jag i Stockholm en vecka och besökte varje dag ett antikvariat på Drottninggatan. Där köpte jag en pocketupplaga av Evelyn Waughs klassiska oxfordroman Brideshead Revisited (En förlorad värld, 1945), en bok jag både läst och sett som tv-serie, och som också upplevt en välförtjänt renässans under senare år tack vare generösa dvd-utgåvor.
På kvällarna träffade jag bekanta och talade, som man gör när man är finlandssvensk i Stockholm, om mumintrollen.
Boel Westins biografi hade just kommit ut och det stora samtalsämnet var förstås de nya avslöjandena (som boken annars tyvärr är lite fattig på): att Tofslan och Vifslan egentligen var kodnamn för Tove Jansson och Vivica Bandler, att "mymla" i 1950-talets Helsingfors var det samma som att ha sex, och att gå över till "skuggsidan" eller "spöksidan" handlade om att komma ut ur skåpet som lesbisk.
MUMINVÄRLDEN är lätt att läsa med queerglasögon, allt från Tootickis butchiga apparition till rader som "två små gröna ekipage med åtta homsor i" (i Vem ska trösta Knyttet?). Just namnet homsa kan väl inte vara en slump? I Vem ska trösta Knyttet? har de sju homsorna blårandiga sjömanströjor, en klassisk manlig homosexuell look, och man kan riktigt föreställa sig dem barbröstade och emanciperade, på någon nattklubb i New York 1977.
Den intressantaste boken i muminserien, när det gäller den här sortens "hemliga liv" i mumindalen, är Trollkarlens hatt som också Ebba Witt-Brattström konstaterar i en essä i boken Könets mörker. Det är en av de första böckerna i muminserien och därför finns det ett drag av skapelseberättelse i den, scener som enligt Witt-Brattström härrör sig direkt till det infantila driftslivet. Tove Jansson har ännu inte landat i sin kärva och psykologiskt strama prosa, men man ser hur muminvärlden växer fram, ungefär som de slingerväxter som förvandlar familjens hus till en djungel efter att mumintrollets mamma tanklöst slängt en av Hemulens kryptogamer i hatten.
Ställer man den mot den avslutande delen Sent i november inser man också att muminserien i högsta grad handlar om vad tiden gör med oss, precis som Brideshead Revisited, vars underrubrik låter som en kapitelinledning till Muminpappans memoarer: "The sacred and profane memories of Captain Charles Ryder".
Det har länge varit uppenbart att mumintrollets allra hetaste känslor riktar sig mot hans mamma och Snusmumriken. Den senare förälskelsen är häftig och infantil, laddad med den sortens passionerade melankoli som kännetecknar all barnslig kärlek.
När Snusmumriken traskar iväg varje höst står Mumin och tar farväl och önskar, ungefär som Marcel Proust gör varje gång hans mamma ska ge honom en godnattkyss, att ögonblicket inte ska ta slut. Vad han vill ha är djup vänskap och exklusivitet.
Här är ett citat ur Brideshead Charles är i Venedig i två veckor med Sebastian, Lord Marchmain och Lord Marchmains älskarinna. Hon säger, och föreställ er nu att det här gäller Mumintrollet:
"It is a kind of love that comes to children before they know its meaning. In England it comes when you are almost men; I think I like that. It is better to have that kind of love for another boy than for a girl. Alex you see had it for a girl, for his wife. Do you think he loves me?"
När Snusmumriken står utanför mumintrollets fönster och visslar påminner det om när Charles och Sebastian träffas för första gången i Oxford under studenttiden på 20-talet.
"Och i det samma hörde han den hemliga signalen under fönstret, en lång vissling och två korta vilket betyder: Och vad har du för planer i dag?
Mumintrollet hoppade ur sängen och tittade ut. Trädgården låg ännu i skugga och det var svalt. Och där stod Snusmumriken och väntade."
Medan Sebastian har en påfallande karisma men är notoriskt opålitlig, är Charles den väluppfostrade medelklassgossen som alltid förlåter sin vän hans svekfullhet. I en klassisk scen i Brideshead har Sebastian druckit sig full på whisky och skällt ut sin familj, bara för att fly till London tidigt på morgonen innan någon vaknar. Charles reaktion kunde sättas i mumintrollets mun: "Men vi kan inte resa utan att säga adjö till din mamma."
TROLLKARLENS HATT skrevs 1948, tre år efter Brideshead. Till Vivica Bandler skriver Tove Jansson i januari 1947: "Muminboken är klar nu. Tofslan och Vifslan har härjat vilt i slutet av den och definitivt besegrat Mårran. De är oskiljaktliga och sover tillsammans i en byrålåda. Ingen förstår deras språk, men det gör ingenting så länge de själva vet vad det är frågan om."
Det är en formulering som också lyfts in nästan ordagrant i Trollkarlens hatt. Det är fascinerande att föreställa sig att boken skrevs mitt under en häftig förälskelse. En av de mest gripande scenerna handlar om när mumintrollet gömmer sig i Trollkarlens hatt och förvandlas till ett "spökdjur" (jämför med "spöksidan"):
"Titta noga på mig, mamma, så måste du känna igen ditt muminbarn!
Muminmamman tittade noga. Hon såg in i hans skrämda tallriksögon, mycket länge, och sen sa hon stillsamt: Jo, du är mumintrollet."
Ebba Witt-Brattström vill tolka det som att hela muminmytologin har sitt ursprung i denna längtan efter modern. Scenen med spökdjuret kallar hon för en "urscen".
Vill man dra biografiska paralleller till Tove Jansson och Ham är det nog skillnaderna som är mest intressanta. Vad har muminmamman som den andra mamman saknar? Enligt Boel Westin fanns det vissa saker i det janssonska hemmet som man aldrig talade om:
"Så rättar sig dottern (Tove) efter koden: att inte tala. Det kan hon varken med modern eller fadern. En respekt för integriteten, så tolkar Tove Hams tystnad, men det är en respekt till priset av ensamhet. Det var en stor sorg. Det fanns ingen uttrycklig värdering, inget öppet avståndstagande, men det fanns ingen gemenskap. [---] Den eleganta tystnaden blev heller aldrig helt bruten, inte ens sedan Tove träffat Tuulikki Pietilä, som blev hennes kärlek för livet."
MEN i Trollkarlens hatt får Tofslan och Vifslan sitta vid hedersbordet vid den stora augustifesten som avslutar boken. Till och med den svårflörtade Bisamråttan är med och festar.
"Vi borde glädsla dem lite!", säger Tofslan och plockar fram Kungsrubinen, den makalösa ädelstenen som får hela mumindalen att försjunka i tyst begrundan:
"De tyckte sig inne i dess flammor se allt det vackraste, djärvaste och finaste de någonsin tänkt och uppleva det en gång till."
Och vad tänkte mumintrollet på?
Jo, förstås: på sin nattvandring med Snusmumriken.
PHILIP TEIR
( 2007) |
|
| |
|
|
mike2
: 11.11.2006
: 492
:
|
| : Mon Apr 05, 2010 7:59 pm : |
|
|
2. , " ", .
En Filifjonka står vid fönstret
Sex år efter Tove Janssons död kommer nu den första finländska doktorsavhandlingen om muminböckerna, till yttermera visso på finska. Doktoranden är Sirke Happonen, 36, som i sin avhandling granskar muminböckerna som helheter, det vill säga både som text, bild och rörelse. Disputationen vid Helsingfors universitet äger rum i morgon.
Den här akademiska avhandlingen är utformad i bästa muminanda, boken är alltså ingen sedvanlig grå lunta utan en glatt illustrerad muminbok som är förvillande lik Tove Janssons böcker, full av hennes teckningar och målningar. Boken ges ut på WSOY:s förlag och kommer säkert att dra blickarna till sig på bokhandelsdiskarna.
Författaren och disputanden Sirke Happonen, som är en ung och förtjusande dam med långt blont hår, kommer från S:t Michel där hon redan som barn fick läsa och bläddra i Vem ska trösta Knyttet i finsk översättning. Som barn bör hon själv ha varit förvillande lik Skruttet.
Bilder in i muminvärlden
Följande muminbok som kom i Sirke Happonens väg var Det osynliga barnet där det också var pärmen och illustrationerna som fängslade henne. Bilderna och illustrationerna var alltså hennes, som så många andras, infartsport till muminvärlden.
Det som först slog mig med muminböckerna var själva stämningen och atmosfären. Jag blev helt enkelt trollbunden av alla färger, blommor och vackra figurer som förekommer i Vem ska trösta Knyttet.
Då Sirke Happonen inledde arbetet med sin kommande avhandling var Tove Jansson ännu vid liv men den unga forskaren ville inte störa henne utan närmade sig henne per brev. Det innebär att Happonen aldrig personligen träffade Tove Jansson.
Så småningom utkristalliserade sig hennes infallsvinkel på forskningsuppgiften. Sirke Happonen beslöt att ta muminböckerna som de helheter de är där både ord och bild är lika viktiga. Muminböckerna är en syntes där allting hör samman eftersom de uttryckligen är utformade och planerade på det sättet av Tove Jansson.
Det intressanta är ju att ord och bild går in i varandra hos Tove Jansson. Hon använder sig till exempel ofta av vältaliga små vinjetter på sidorna och ofta väcker hennes text direkta synintryck hos läsaren.
En dansande Filifjonka
Titeln på hennes avhandling lyder Vilijonkka ikkunassa. Tove Janssonin muumiteosten kuva, sana ja liike. Det vill säga Filifjonkan vid fönstret. Bild, ord och rörelse i Tove Janssons muminverk. Titeln har inte direkt någon bärkraft för innehållet i själva avhandlingen utan syftar närmast på en illustration ur boken Trollvinter på vilken Mumintrollets förfader ses klättra på en upp och nedv änd tavla av Filifjonkan vid ett fönster.
En annan illustration med Filofjonkan vid fönstret, ur novellen Filifjonkan som trodde på katastrofer anknyter däremot till en av avhandlingens centrala motiv, det vill säga rörelsen och dansen. Happonen granskar text och bild i muminböckerna men också det sätt på vilket Tove Jansson uttrycker kombinationen av rörelse och paus i sina berättelser.
Teckningen av Filifjonkan vid fönstret visar hur stormen slår upp fönstret och krossar rutorna, den hårda vinden sveper in i rummet och slår omkull allting. Filifjonkan blir förskräckt och lyfter i en snabb reflex upp sina händer nästan som om hon dansade. Till saken hör att Filijonkan på en gång är attraherad och skrämd av stormar. Hennes dramatiska rörelse uttrycker enligt Happonen både vällust och fruktan men är samtidigt väldigt lik en danspose.
Konsten att fira glada fester
Dansen återkommer i några andra muminböcker, bland annat i Kometjakten.
Jag antog att dansen var viktig för Tove Jansson personligen men den slutliga bekräftelsen fick jag då jag såg Tuulikki Pietiläs smalfilm på vilken Tove dansar en vild solodans ute på Klovharun.
Ett annat inslag som Sirke Happonen fäster sig vid hos Tove Jansson är förekomsten av allehanda kryp och småkryp i muminböckerna. Själva verbet krypa intresserar henne också eftersom det uttrycker rörelse. På de många glada fester som firas i Mumindalen förekommer en mängd anonyma kryp som kommer fram ur sina gömmor och ansluter sig till den allmänna glädjeyran. Alla dansar med varandra.
Till festerna tänds också en massa ljus och granna raketer lyser upp den mörka natthimlen. Allt så uttrycksfullt skildrat och tecknat i muminböckerna.
Alla de många festerna är ett inslag som Sirke Happonen i sin bok, citerande Michel Foucault, kallar för heterotopier. Ett slags paradoxala rum.
DAN SUNDELL
( 2007) |
|
| |
|
|
mike2
: 11.11.2006
: 492
:
|
| : Mon Apr 05, 2010 8:06 pm : |
|
|
3. Arabia , -.
Mumin blev en succé för Arabia
Porslinskoppar med Snusmumriken, Lilla My eller Muminpappan finns snart i vartannat köksskåp. Nya produkter översköljer butikshyllorna, försäljningen ökar och den pastelliga framgångssagan har bara börjat.
För drygt en månad sedan kom årets julmugg ut på marknaden, den allra senaste i seriens framgångssaga på Arabia. Redan på femtiotalet tillverkades det första muminporslinet med Tove Janssons motiv, men sedan dröjde det till 1990 innan samarbetet återupptogs.
Trygghet, kärlek och familjegemenskap är värden som både Mumin och Arabia står för. Det var en av anledningarna till att samarbetet inleddes igen, säger Katarina Pettersson, Arabias brand director.
Hon guidar oss genom Arabias fabrik i Helsingfors där största delen av muminkeramiken fortfarande tillverkas. Muggarna formas, dekoreras och bränns i stora ugnar. Maskinerna ger ifrån sig ett svagt muller och hundratals muggar är staplade på höga pallar. Kvalitetskraven är höga så bara 65 procent av produktionen når butikshyllorna.
Det första muminporslinet bestod av en mugg, tallrikar och minifigurer. Men sedan dess har mycket hänt.
Jag märkte att de första muggarna var väldigt lika. Då föddes idén om att varje figur skulle få en egen modell, säger keramikern Tove Slotte, som ansvarar för muminmotiven vid Arabia.
Karaktärsmuggarna blev verklighet och förändringen övervakades av Tove Janssons brorsdotter Sophia Jansson. Detaljer skulle stämma överens med de ursprungliga historiernas.
Jag fick exempelvis inte avbilda nosen utan att kroppen syntes, men det har jag sett att de gått i från nu, säger Tove Slotte.
Hon har i snart tjugo år överfört muminmotiven till muggarna. Ofta har det kommit direkta beställningar på exempelvis temamuggar om julen, men hon har även förverkligat egna idéer.
Eftersom mumintrollen inte firar jul har det varit svårt att hitta något riktigt juligt.
Hur kommer ursprungsböckernas filosofi fram i porslinet?
Det beror på vilka teman man vill betona. Vi vänder oss till barn, så det bohemiska och politiska muminlivet märks exempelvis inte, säger Tove Slotte.
Katarina Pettersson vid Arabia beskriver mumins målgrupp som bred, vilket gör tolkningen av de olika motiven fri. Man ser det man vill se helt enkelt.
De olika karaktärernas personlighet för fram starka åsikter, men vi vill inte föra fram något grovt eller fult på muggarna, säger hon.
Skålar i olika färger och former åker runt på bandet i fabriken. Muminsortimentet ökar och behovet av ständig förnyelse är uppenbar.
Tiderna förändras och även det visuella, säger Katarina Pettersson.
De produkter som säljer bra blir kvar. De andra förnyas eller försvinner från tillverkningen, men det innebär bara att andrahandsvärdet ökar.
En stor del av kunderna är samlare, men många köper också muggarna som gåvor eller till sig själva.
Affärerna går bra. Varje år får hundratusentals muggar nya ägare och försäljningen pekar stadigt uppåt. Det finns ett femtiotal inhemska samarbetspartners till Moomin Characters. Globalt finns uppemot 200 företag med licenser att tillverka muminprodukter. Och fler blir det. Sophia Jansson befinner sig i Hongkong på affärsresa och kan inte svara på Hbl:s frågor om företagets utvidgning. Så slutet på framgångssagan är knappast här.
Om tjugo år finns nog muggen kvar, men den kan ha ett helt annat utseende, säger Katarina Pettersson.
JULIA WIRÆUS
( 2009) |
|
| |
|
|
mike2
: 11.11.2006
: 492
:
|
| : Mon Sep 13, 2010 5:51 pm : |
|
|
. , , , . , , , ,
En isländsk muminmamma
Just nu sitter vi ändå på Hotell Kämp där filmbolaget bakom den nya muminfilmen har ordnat presskonferens. Björk Gudmundsdóttir kan inte sluta tala om hur mycket hon beundrar Tove Jansson.
Jag har älskat muminböckerna sedan jag var tolv år gammal men först på senare år insett att Tove också skrev andra böcker. Nu har jag läst på om hennes liv också. Jag hoppas att jag kan bidra till att fler upptäcker henne. Hon är lika bra som Hayao Miyazaki , säger hon.
Björk har gjort musiken som spelas i förtexterna till den nya 3D-muminfilmen. I går var det galapremiär och Björk turistade i Finland, bland annat på Klovharun.
Det är inte mycket som förenar Benny Törnroos pastellfärgade jollrande med Björks nya, mörka soundtracklåt. Hennes musik är snarare som att kliva genom hålen i bilderboken Hur gick det sen?
Låten bygger på oroväckande flöjttoner som manipulerats i datorn.
När jag fick uppdraget bestämde jag mig för att inte tänka för mycket. Jag ville återge känslan i böckerna, känslan av nyfikenhet och av äventyr. De där rosa och gulliga mumintrollen som kom för några år sedan var ju helt fel. Mumintrollen är inte alls gulliga, snarare mystiska och lite skrämmande, säger hon.
Björk föddes 1965. Hon säger att hon är uppvuxen med skandinavisk barnlitteratur: Astrid Lindgren, Tove Jansson och Thorbjørn Egner.
Vi hade inte så mycket Disney på Island på sjuttiotalet. Hemma hos oss hade vi inte ens teve. Tove Janssons böcker hörde till mina favoriter eftersom de var mer abstrakta, det fanns ingen given hjälte och inget självklart narrativ, säger hon.
500 procent
Liksom Tove Jansson på sin tid är Björk inte alldeles bekväm med rampljuset. Hon ger sällan presskonferenser och gårdagens tillställning på hotell Kämp var ett undantag.
Nuförtiden ger jag intervjuer kanske två gånger om året. Resten av tiden sysslar jag med musik. För sjutton år sedan tackade jag ja till nästan allt, men jag brände snabbt ut mig.
Hon säger att hon är en person som måste ge "500 procent" varje gång hon tar sig an ett projekt.
Folk frågar mig ibland om jag är ett kontrollfreak men jag tror att det helt enkelt handlar om att jag vill skydda mina verk. Man skaffar inte barn och säger: gå till vilken skola du vill, det blir nog bra. Man följer sitt barn hela vägen och skyddar det tills det är moget nog att klara sig på egen hand. Men i något skede måste ju också min musik ut i världen och då har jag inte längre kontroll.
Den nya muminfilmen bygger på boken Kometen kommer. Hela Mumindalen täcks av ett svart lager med aska. Man kommer ganska osökt att tänka på Island.
Det är nog min favorit av muminböckerna. På isländska har vi ett neutralt ord för naturkatastrof, man talar om "naturens metamorfos". Folk i USA frågar mig vad som varit värre för klimatet, utsläppet vid mexikanska golfen eller Eyjafjallajökull. Men en vulkan är ju inte en förorening! Det är någonting man måste lära sig att leva med. Annars skulle vi inte bo på den där ön, säger hon.
Björk är uppvuxen i en stor familj, i en i kollektivmiljö i Reykjavik. Hon har sex syskon. Hennes pappa var en känd fackföreningsledare och brukade resa till Finland på konferenser.
Han berättade att islänningarna och finnarna alltid stod i en klunga tillsammans, medan de övriga skandinaverma umgicks sinsemellan. Kanske har det någonting att göra med att Finland och Island är geografiskt sett lite utanför.
Men finnar är tystare än islänningar. Islänningar är lite anarkistiska, och risktagande. Det är bra egenskaper för konstnärer men kanske mindre bra för bankirer. Jag vet inte hur era bankirer är, kanske är de mer långsamma, som sköldpaddor? funderar hon.
Björk talar gärna om både naturen och det politiska läget på Island. Hon säger att hon tillbringar "en tredjedel av året i New York, en tredjedel på Island och en tredjedel på resande fot". I slutet av juli höll hon en presskonferens där hon protesterade mot privatiseringen av HS Orka, Islands tredje största energibolag. Den nya majoritetsägaren Magma Energy har kallats för ett bluffbolag som finansierar sitt köp med lånade pengar. Björk är mycket skeptisk till att man säljer ut landets energitillgångar.
Till och med människor långt ute på högerkanten förstår att det är vettigt att ha en så mångsidig energiförsörjning som möjligt i landet, säger hon, och tillägger att hon kunde prata om saken i flera dagar.
Människa, natur och teknik
Björks texter är ändå sällan politiska däremot har hon skrivit mycket om förhållandet mellan naturen, människan och tekniken. Hennes syn på vad som kan räknas som musik är lika bred som hennes garderob är mångsidig.
Jag gillar inte tanken på att någon bestämmer hur saker bör vara. Jag har väldigt svårt för auktoriteter, precis som Muminfamiljen, säger hon.
Det är inte första gången Björk får en beställning på ett filmsoundtrack. Hon tackade nej till att göra musiken till Sagan om ringen -filmerna.
Tolkien är en strålande författare men hans perspektiv är för brittiskt. Jag tycker inte om hans mytologi. Tove Janssons mytologi känns däremot betydligt mer tilltalande. Hon exotiserar inte det nordiska. I hennes böcker finns det sagolika element och mycket stämning men det finns också en vardag. Vi nordbor är ju trots allt ganska vanliga, säger hon.
: mike2 (Sun Oct 16, 2011 10:54 am), 1 |
|
| |
|
|
KarlikNos
: 21.10.2006
: 830
: Brooklyn
|
| : Thu Sep 16, 2010 5:23 am : |
|
|
Perevody!!! Nu gde zhe perevody?!!!
V drebezgi i popolam!!!
_________________
ubi nil vales ibi nil velis |
|
| |
|
|
mike2
: 11.11.2006
: 492
:
|
| : Sun Oct 16, 2011 10:52 am : |
|
|
" ". ( 2011)
Trollvinter handlar visst om sex
Trollvinter, en roman där det inte finns ett uns av sexualitet eller drift. Snarare tematiserar boken sociala roller och nästan, samt barnets individuella uppvaknande skriver Oscar Rossi i sin recension av Jukka Laajarinnes bok Mumin och tillvarons gåta (Hbl 28.6). Det förefaller mig vara en ganska begränsad läsning av en bok som i sin rikedom och klokhet mycket väl kan omfatta både sexualiteten och det som Rossi räknar upp.
För mig är det självklart att Trollvinter handlar om det sexuella uppvaknandet i förbindelse med en stark känsla av skuldbeläggande. Tecknet på skulden är att Mumindalen, där det hittills alltid varit sommar, har förvandlats till ett kallt och sterilt vinterrike. Dessutom gör det unga Mumintrollets upptäckt av sin sexualitet honom ensam. Hans livserfarenhet räcker ännu inte till för att föreställa sig att andra människor skulle ha upplevt något liknande. I sin egen värld är han nu den enda vakna i värld av sovande.
Frågan är förstås varför det sexuella uppvaknandet är så starkt förbundet med skuld, kyla och sterilitet. Trollvinter aktualiserar det svåra problemet hur mycket ens läsning får låta sig påverkas av vad man vet om författarens eget liv. I just det här fallet skulle jag vilja påstå att vi får en rikare och mer tänkvärd läsning genom att relatera till Tove Jansson själv. Som vi vet var författaren homosexuell, och att läsa Trollvinter som en berättelse om det komplicerade uppvaknandet till en från majoritetsnormen avvikande sexualitet är inte långsökt. Faktiskt har Tove Jansson själv gett nycklarna till denna läsning genom att som karaktären Tootikki porträttera sin egen partner Tuulikki Pietilä. Tootikki är Mumintrollets mentor i romanen, den som lär honom att glädja sig åt det som är i stället för att gnälla och längta efter en förlorad (heterosexuell) sommar. Och det är förstås, däri har Oscar Rossi rätt, en lärdom som är tillämpbar på livet i dess helhet, också utöver sexualiteten.
Det handlar visst inte om sex
Michel Ekman ifrågasätter min läsning av Tove Janssons Trollvinter och anser att boken visst kan omfatta det sexuella uppvaknandet. Det kan det förvisso, och Ekman har alldeles rätt i att boken precis som alla muminböckerna, särskilt då de senare i sin rikedom och klokhet innehåller flera olika tematiska spår. Och visst kan man i likhet med Ekman läsa vintermotivet som sexuell skuld, eller att Mumintrollets ensamhet i de nya och främmande environgerna i kropp och landskap orsakats av hans sexuella vaknande.
Men jag förstår inte varför: vari boken finns sexualiteten? Fortsättningsvis ser jag vänskapen, ansvarstagandet och barnets individuella och från familjekollektivet befriade sociala roller som bokens centrala teman. Att Ekman i sin läsning lutar sig mot Tuulikkis roll i Toves liv, och ser Tootikkis inverkan på Mumintrollet i analogi härmed, är en intressant och given biografistisk analys, men bygger på sådana kunskapselement som inte finns i själva verket. För glömmer man det privata, eller är man omedveten om Toves och Tuulikkis förhållande som eventuellt, säg, utsocknes läsare kan vara och koncentrerar sig enbart på verket, finns sexualiteten helt enkelt inte där. Inte i mina ögon, i alla fall.
Onekligen: Tootikki har ett tydlig mentorförhållande till Mumin, men ett sexuellt laddat förhållande har de två inte precis. Snarare sker trollets uppvaknande i det kåtslagna mötet med sjöhästen i Pappan och havet, där det är alldeles tydligt att det kittlar mellan benen på vårt plötsligt pubertala troll. Av denna klåda finns det intet i Trollvinter, och därför har jag svårt att se hur man kan läsa bokens vintermotiv som något i huvudsak sexuellt.
Jag vill föreslå en kompromisslösning och utvidgar mitt påstående om att Trollvinter handlar om barnets individuella uppvaknande till att även innefatta förpubertetens frigörelseprocess. Från denna punkt rör jag mig emellertid inte en tum: det handlar inte om sex. Men låter mig gärna överbevisas. Men då ska citaten och bevismaterialet vara på pricken. Det räcker inte med att påstå att allt handlar om sex eftersom vi har det i generna, som Laajarinne gör. |
|
| |
|
|
Arkady
: 11.10.2006
: 989
: -
|
| : Sun Oct 16, 2011 2:12 pm : |
|
|
mike2
,
)))
_________________
: , ! |
|
| |
|
|
mike2
: 11.11.2006
: 492
:
|
| : Sun Oct 16, 2011 6:05 pm : |
|
|
. , .
, - , . .
, . . . , . () (), , ( ), ( ).
, . , , , .
.
, , .
, .
|
|
| |
|
|
yvella
: 26.09.2026
: 715
|
|
| |
|
|
yvella
: 26.09.2026
: 715
|
|
| |
|
|
|
|
FAQ
